Like a fat kid loves cake.

Jag har tappat bort min vibrator någonstans i lägenheten. Faktum är att jag var fullt övertygad om att jag lagt den i nattduksbordet, men icke. Hannah kanske tagit med den till Paris för att jag skall bli än mer frustrerad?

Nåväl, jag har ju visakort numera, så jag beställde helt sonika en ny. Häromdagen beställde jag hår också. Sen skall jag köpa svarta bågar och gå ner 20 kg. Okej, men fan 15. Jag är så tjoooooock jag dööööööör. Jag tänker av principskäl inte ha sex innan jag gått ner 5 kg, det kanske blir kontraproduktivt iofs.

Sms'ade mig själv igår när jag var påverkad:
"Klarhet till klarhet, sluta ät tjockis!"


Ps. jag vet att det är sjukt att skriva om min mamma och min vibrator i samma inlägg, och nu även samma mening. Men alltså, hennes nya kille är bara 7 år äldre än mig. Obekvämt kan man tycka. Och det gör man.

Hear my name.

Gick på fest oinbjuden igår, men likväl välkommen hos min gode vän N. Han var i sitt esse och hade sin londonvän K där. K är modellbyggd, sylvass, ligger med sin 57åriga mentor och tycker att han skall vara tacksam.

R kom och visade sina nya bröst för mig i köket. Jag vill gifta mig med hennes bröst, de är perfekta. Hon hade med sig sin kille, han var gift småbarnspappa när de träffades. Han är gammal, hon är ung och vacker. Han vet att han aldrig kommer få någon bättre och låter henne därav köra med honom till galenskap. Men som jag förstod det får hon igen när de kommer hem och han ger henne vad hon tål.

Penetration of the soul.

Imorgon är det ett halvår sedan jag blev penetrerad sist. Det tänker jag fira med alkohol och shopping och städning. Life is gooood.

Har fastnat i ett Bonesmaraton jag inte riktigt planerat. Kan inte sluta titta, plötsligt är jag löjligt tänd på Booth, samma skådis som spelade Angel i Buffy. Jag är verkligen heteronormativ. Efter en dryg veckas tittande iallafall så somnade jag middag idag medan jag tittade och hade den mest verklighetstrogna sexdröm jag någonsin haft om just Booth. Vaknade av mina egna flämtningar. Den buffliga muskelmannen är verkligen inte min typ normalt sett. Jag skyller det här på min utbildning, inte konstigt att man blir hjärntvättad när allt man ser varje dag i ett halvår är halvnakna muskelmän. Purrrrr...

Mer deprimerande än att jag inte vill ha sex är att jag faktiskt tappat den naiva tron om kärlek jag alltid hade som yngre. Jag hade den post-A, så var har den tagit vägen nu? Jag förstår inte? Hur kunde jag bli så blasé och likgiltig?